Glass & metadon

Det råder sträng diet för Ville just nu - Hill's z/d burkmat och glass.

Dessutom behöver man smärtstillande när man opererat bort sina mandlar. Eftersom vi (jag och veterinären...) kommit fram till att Ville inte ska få den vanliga Rimadylen mer, slutade det med ett recept på metadon. Riktiga grejer, det här. Ingen mesig alvedon inte. Har blivit garanterad att metadonet ska vara skonsamt för Villes mage, så hoppas att det stämmer.
Lillkillen är ganska pigg, men har såklart ont.

Friskare Ville från i somras

Den stora dagen...

... firades genomväckning med köttbullefrukost på sängen.

Sedan tog vi bussen ut till veterinären för 1-årsvaccinationen. Elton älskar att åka bil, det är inget större fel på buss heller. Han är väldigt duktig. Kliver på själv, väntar när matte betalar och går sedan bakom genom hela bussen till en plats. Där hoppar han upp i knät och lägger sig för att titta ut. Tyst och fin.

Elton spanar ut. Det är kul att åka buss, men varmt!

Veterinärstationen var kul det också, fick pussas både med skötaren och veterinären. Massor. Inte riktigt lika kul att bli tvångstittad i halsen bara...

Sen var vi trötta båda två.

Svar

Igår ringde veterinären.

Hon hade fått tillbaka provsvaren från biopsierna de tog i Villes magsäck för nästan tre veckor sedan. Jag minns inte exakt vad hon sa att det hette, men Ville hade diagnostiserats med en lindrig, kronisk gastrit. Det kunde alltså varit mycket värre, samtidigt svarar inte detta på varför han varit gasig. Inte heller om halsproblemen beror på gastriten - eller om det kan vara tvärt om. Han kommer antagligen få äta sina mediciner, kanske livet ut.
Nästa steg blir att operera bort tonsillerna.

Det känns som en lättnad att det inte var något allvarligt som hade försämrat hans livsutsikter. Samtidigt var det hårt att veta att han är kronisk sjuk och kanske kommer vara beroende av mediciner resten av sitt liv.
Vi kommer också att testa en ny diet. Det är viktigt att det är ett protein han aldrig har ätit innan, därför fick vi avbeställa Nordic och komemr att testa Bravos Lammfoder. Lamm är det enda jag kan hitta av färskfodrena som jag tror att han inte fått innan.

Mattes älskling <3

Sista veckan

Det var ett tag sedan jag hade ork, lust och tid till att blogga nu.

Förra veckan gick som i ett töcken, Ville mådde bra och vi satte ut hans medicin - åh så dålig han blev. Efter det rullade det bara på. I fredags fick vi tid på djursjukhuset och det bestämdes att hans magproblem måste utredas vidare. Man tog akutsänka och igår tidigt lämnade jag inom honom för att ta vävnadsprov i magsäcken. Nu är det ca tre långa veckor att vänta på att biopsierna skall undersökas.

Igår kväll klockan 19.30 fick vi äntligen klartecken att hämta honom - han var då vaken, hade ätit, fått behålla maten och hans dropp hade gått klart. Så underbart, säger jag bara!
Jag var så orolig för att jag inte skulle få hämta hem honom igen.

Nu ska vi börja jobba på att få upp vikten, Ville har tappat totalt 0,5 kg under denna perioden och gått från att ha vägt 4,5 kg i fredags till 4,2 igår. Vi ska börja med lunch igen. Tror Ville kommer gilla det.

Hoppas på mer energi att uppdatera nu när denna pärs är över för nu.

Ville-vännen <3

Mattes pojkar

Akuten

Tillbaka på akuten. Medan ni satt och tittade på mysiga söndagsbilder på goshundar fick vi åka in akut till djursjukhuset igen.
Ville vaknade väldigt orolig och sakade och gnällde så. Jag antog att det hade med halssmärtan från tonsilliten att göra och väntade på att jourvterinär skulle komma in så jag kunde ringa och konsultera dem angående Ville dos med smärtstillande. Men medan jag väntade tog det väldigt plötsligt en ny vändning. Från att ha gått lite räkaktigt och lite stelt med baken, började nu magen väldigt snabbt svullna upp som en ballong.

Då blev jag så rädd att jag bara tog Ville och min väska och slängde oss in i bilen och åkte rakt in till veterinären. Där upptäcktes mycket väl magsmärta och det blev till att röntga. Och visst hittade de något i buken, några små korn, avföring och massa gas (antagligen anledningen till att han svällde så, gasen kom inte ut). Så nu är vi hemma med nya mediciner som han ska få och en diagnos som liknande gastrisk kolik eller något sådant.

Det positiva med det hela är ju att han nu slipper gå och ha ont. Samt att magproblem kan vara ursprunget till alla hans andra symptom. Det hade ju varit toppen!

Hoppas allt är bra med er och era hundar!

Gårdagen

Lång, tuff natt i natt. Trött matte idag.

För att ta det från början. Ville hade en tid bokad för halskoll på kvällen. Med lugnande. Tyvärr kom vi inte så långt. Innan det som inte skulle hända hände.
När jag kom hem från föreläsning på förmiddagen var det bara en hund som mötte mig i dörren. Ville. Ingen Elton så långt ögat kunde nå. Ropade och letade.

Till slut hittar jag honom. Hängandes i ena bakbenet i persiennsnöret från fönstret bakom soffan. Gud vet hur länge han hängt där, paniken lyste ur hans små ögon. Han hade bitit sönder hela sofföverdraget, gardinen och den urdragna nätverkskabeln. Och kissat ner sig av stress. Stackars, älskade hjärtat sa inte ett ljud han bara klamrade sig fast om min arm när jag fick loss honom. Sedan blev det rakt in till djursjukhuset.

Under tiden vi väntade på att kunna åka in (hittade Elton vid 11, fick akuttid kl 13.30), började Ville bli sämre. Antagligen stressad och chockad över Eltons olycka och panikartade försök att ta sig loss. Han börjar kräkas och gnäller och darrar. Så in i bilen med båda två. Efter två timmar får vi åka hem. En trött men hel Elton och en nerdrogad Ville som inte alls mådde bra.

Vi tackar högre makter för att det bara var benet han fått in i persiennsnaran och inte huvudet. Ville har en halsinfektion och svullna spottkörtlar och ska börja på Rimadyl - igen. Vi ska köra 10 dagar på det, sen blir det operation av tonsillerna om han inte är bättre.
Så, där är vi nu.

Tack för all omtanke!