söndag 9 oktober 2011
En sjukt jobbig grej
Villes tjej har börjat löpa. Sjukt jobbigt alltså.
Nyekiperade
Killarnas nya stassar är klara, visst blev de snygga?!
Svart bävernylon med grått teddyfoder. Så snygga tycker jag, är supernöjd :D
Vi har redan testkör dem ute en runda. Så här såg det ut:
Återigen är det duktiga Linnea som sytt. Kolla in hennes hemsida eller blogg om ni är ute efter snygga täcken eller halsband (Länkar!).
Svart bävernylon med grått teddyfoder. Så snygga tycker jag, är supernöjd :D
Vi har redan testkör dem ute en runda. Så här såg det ut:
Återigen är det duktiga Linnea som sytt. Kolla in hennes hemsida eller blogg om ni är ute efter snygga täcken eller halsband (Länkar!).
Etiketter:
Elton,
Italiensk vinthund,
Shopping,
Tax,
The White Carnation,
Ville
lördag 8 oktober 2011
fredag 7 oktober 2011
Personlighet
Det är så fantastiskt att se Elton växa och hur hans personlighet formas för varje dag som går. Ska han bli lik Ville eller kommer han gå sin egen väg?
Jag har helt enkelt två mattiga hundar som ändå är så olika till sitt sätt och personlighet.
Ville har alltid, sedan dag ett varit mattes hund. Bara mattes hund. Han gillar andra, en del mer än andra ;) Men ingen är som matte. Går matte är han evigt olycklig, även om han har andra där. Han kan ligga vid ytterdörren en hel dag och bara vänta. När han var liten hundbebis följde han mig överallt, till och med in i duschen.
Samtidigt är han självständig och ligger gärna i sin korg och sover - på dagen. På natten är det mattes axel det enda som duger. Med nosen bakom nacken.
Elton, å andra sidan har aldrig varit sådär låst vid mig. Han gillar nya människor och vill gärna pussas med dem. Men händer det något, han blir rädd eller det gör ont - då är han som ett skott till matte. Hemma finns det bara en plats att ligga och trycka på - hos matte. Sova gör man bäst längs mattes mage, under täcket i den go'a värmen.
Det är verkligen så kul att se hur de utvecklas och vilka små egenheter de har - var och en!
Jag har helt enkelt två mattiga hundar som ändå är så olika till sitt sätt och personlighet.
Ville har alltid, sedan dag ett varit mattes hund. Bara mattes hund. Han gillar andra, en del mer än andra ;) Men ingen är som matte. Går matte är han evigt olycklig, även om han har andra där. Han kan ligga vid ytterdörren en hel dag och bara vänta. När han var liten hundbebis följde han mig överallt, till och med in i duschen.
Samtidigt är han självständig och ligger gärna i sin korg och sover - på dagen. På natten är det mattes axel det enda som duger. Med nosen bakom nacken.
Elton, å andra sidan har aldrig varit sådär låst vid mig. Han gillar nya människor och vill gärna pussas med dem. Men händer det något, han blir rädd eller det gör ont - då är han som ett skott till matte. Hemma finns det bara en plats att ligga och trycka på - hos matte. Sova gör man bäst längs mattes mage, under täcket i den go'a värmen.
Det är verkligen så kul att se hur de utvecklas och vilka små egenheter de har - var och en!
onsdag 5 oktober 2011
Paket i posten
Idag dök äntligen det mycket efterlängtade paketet från Bjermo upp i postlådan!
Vad Elton och Ville tyckte om det här påhittet var ganska uppenbart. Tur att det inte är de som bestämmer hemma....
Snygga va?! Inga kalla öron här i vinter. Vi tackar Catja för fina, proffsiga mössor!
Vad Elton och Ville tyckte om det här påhittet var ganska uppenbart. Tur att det inte är de som bestämmer hemma....
![]() |
| Mellangrå med babyrosa hjärtan vs. maellangrå med en rad av vita och babyrosa fyrkanter - SÖTA! |
![]() |
| -Det kliiiiiar! |
tisdag 4 oktober 2011
Det kunde varit ett blogginlägg här....
...men jag blev upptagen med att torka upp en hel, nykokt kopp te som Elton spillt över halva lägenheten när han skulle hoppa upp på bordet och stjäla tårta. Så, torka och trösta hund som gömmer sig under sängen blir det i stället.
Denna gången välte han i alla fall inte koppen över sig själv. Det får man ju ändå se som ett framsteg.
Denna gången välte han i alla fall inte koppen över sig själv. Det får man ju ändå se som ett framsteg.
måndag 3 oktober 2011
Mesig matte?
Är jag för mesig?
På söndagar har vi hundträff här i området. Jag brukade gå dit ganska ofta när Ville var liten men slutade när Ville blev attackerad och biten i ansiktet. Jag känner mig inte bekväm med att släppa hundarna där, jag har ingen koll eller kontroll på de andra hundarna - som de allra flesta är stora. Väldigt stora.
I helgen var vi där igen, Ville går igenom en tonårsfas och behöver träffa andra hundar. det har aldrig varit några problem med Ville och främmande hundar (bortsett från den oprovocerade attacken...), Ville är väldigt underlägsen och gillar att leka med alla. I början när det bara var en tre-fyra hundar där gick det utmärkt. de lekte och hade roligt. Så kom det massa stora hundar och Ville blev väldigt osäker och ville sitta hos mig. Gärna i knät. Men jag gillar inte att stora, spända hundar med hela raggen rest ska komma och lukta på Ville. Jag ser helst att deras ägare löser det. Varför ska en hund med sådant beteende få stå och spänna sig mot min skrämda hund?!
När jag säger ifrån i sådana situationer får jag oftast bara kommentarer som "äh, de löser det där själva, låt dem va". ja, men om den stora hunden bestämmer sig för han inte gillar min - då har ju jag ingen hund kvar om den hugger!
Är jag för mesig? Är det verkligen så det ska vara när hundarna leker?
Jag vill gärna ha lekkamrater till mina hundar som uppför sig fint och gillar att leka på ett schysst sätt - oavsett storlek.
Och om sanningen ska fram tycker inte jag att de hundarna som var spända och "mätte sig" var helt ok att släppa lösa i ett sådant sammanhang. Är det verkligen läge att träna på en hundträff med 15 hundar i varierande storlek som springer lösa och leker fint? Så rök det ihop hundar vid flera tillfällen. Och samtliga gånger var det samma två hundar som drog i gång det. En tjej blev biten(?) när hon fick gå emellan för att skydda sin cavalier när en stor spets/lapphund? (vad vet jag) och en berner sennen gick till attack.
Är det verkligen jag som är för mesig? Jag vill ju bara gärna ha kvar mina hundar i samma skick som de är nu...
På söndagar har vi hundträff här i området. Jag brukade gå dit ganska ofta när Ville var liten men slutade när Ville blev attackerad och biten i ansiktet. Jag känner mig inte bekväm med att släppa hundarna där, jag har ingen koll eller kontroll på de andra hundarna - som de allra flesta är stora. Väldigt stora.
I helgen var vi där igen, Ville går igenom en tonårsfas och behöver träffa andra hundar. det har aldrig varit några problem med Ville och främmande hundar (bortsett från den oprovocerade attacken...), Ville är väldigt underlägsen och gillar att leka med alla. I början när det bara var en tre-fyra hundar där gick det utmärkt. de lekte och hade roligt. Så kom det massa stora hundar och Ville blev väldigt osäker och ville sitta hos mig. Gärna i knät. Men jag gillar inte att stora, spända hundar med hela raggen rest ska komma och lukta på Ville. Jag ser helst att deras ägare löser det. Varför ska en hund med sådant beteende få stå och spänna sig mot min skrämda hund?!
När jag säger ifrån i sådana situationer får jag oftast bara kommentarer som "äh, de löser det där själva, låt dem va". ja, men om den stora hunden bestämmer sig för han inte gillar min - då har ju jag ingen hund kvar om den hugger!
Är jag för mesig? Är det verkligen så det ska vara när hundarna leker?
Jag vill gärna ha lekkamrater till mina hundar som uppför sig fint och gillar att leka på ett schysst sätt - oavsett storlek.
Och om sanningen ska fram tycker inte jag att de hundarna som var spända och "mätte sig" var helt ok att släppa lösa i ett sådant sammanhang. Är det verkligen läge att träna på en hundträff med 15 hundar i varierande storlek som springer lösa och leker fint? Så rök det ihop hundar vid flera tillfällen. Och samtliga gånger var det samma två hundar som drog i gång det. En tjej blev biten(?) när hon fick gå emellan för att skydda sin cavalier när en stor spets/lapphund? (vad vet jag) och en berner sennen gick till attack.
Är det verkligen jag som är för mesig? Jag vill ju bara gärna ha kvar mina hundar i samma skick som de är nu...
söndag 2 oktober 2011
Ställa ut?
Har funderat över att ställa ut Elton. Så vi började öva inför Växjöutställningen i november. Så hände allt med Ville och all träning stannande upp. Nu orkar jag inte riktigt ta tag i det igen. Känns ganska tveksamt att han skulle gå särskilt snyggt och uppföra sig på något vettigt sätt...
Så här ser han hur som helst ut när han står (vi kan inte stå bättre ;)
I november blir han 12 månader. Någon som har ställt ut italienare? Hur gick det för er? Några tips?
Är det ens lönt att betala och åka dit?
Så här ser han hur som helst ut när han står (vi kan inte stå bättre ;)
I november blir han 12 månader. Någon som har ställt ut italienare? Hur gick det för er? Några tips?
Är det ens lönt att betala och åka dit?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



















